Japp då bockar vi av dag nr 6. Lika svårt att inte få äta som jag vill. Men det är väl det som är meningen med det. Att bryta ett mönster man haft. Tycker ändå att dagarna när man jobbar är lättare än helg. Imorgon blir det konditions test. Kommer väl att dö.... Känner mig lite stolt att jag klarat det såpass bra som jag gjort. Att sluta tvärt är inte det lättaste men tror innerst inne är det värt det i slutändan. Och det bästa att hjärtat ska ge mig en sak när jag klarat detta. Längtar tills onsdagen då det är dax att väga sig. Hann med en promenix idag med. Då följde hela familjen med. Så nu hoppas jag på bra resultat. Kollar på sofias änglar. Ett sådan fantastiskt pogram. Samtidigt som man gråter så glädjs man åt det lilla. Hoppas en vacker dag att jag kan hjälpa så mycket folk det bara går. Måste ju vara det bästa att få hjälpa folk o se deras glädje... nä dax för lite te o gurka tror jag. Puss på er